Tillbaka i verkligheten

Men innan jag åkte hem hann vi med några saker till, bl.a. en campingtur söderut till Margaret River. På torsdag em. körde jag in till stan o hämtade upp Karl efter jobbet. Kände mig rätt modig, för jag har ju inte bäst koll på kartan som de flesta vet o dessutom köra inne i stan på fel sida vägen... Men det gick rätt bra :)

Det var extremt mycket trafik på vägarna, då väldigt många tänkte samma tanke som oss. Vi hade blivit varnade innan att det skulle vara fullt söderut och tyvärr är Karl lika oplanerande som jag så vi hade ju inget bokat. I Sverige hade det ju inte vart något problem pga. allemansrätten, men här får man bara tälta på camping. Det tog längre tid än vi tänkt o det hade redan börjat bli mörkt när vi kom fram till stället vi tänkt. Väl där så var det ju såklart fullt. Vi orkade inte leta efter annat ställe så vi åkte till närmaste stad o närmaste hotell o tog in där. Det blev Bunbury o något sletet gammalt hotell vid fyren.

Utmed vägen...

Vi fortsatte dagen efter med att leta efter ny camping, men allt var fullt. Efter att ha ringt 8 stycken hittade vi en med ledig plats i Dunsborough, längre söderut. Där fick vi oss en riktigt fin plats, skulle det visa sig. På vägen stannade vi till i Busselton, där södra hemisfärens längsta träbro finns, ca 2 km.

Här är vår vår lilla campingplats, Karl steker pannkakor till frukost. Funkade sådär första dagen, då vi glömt köpa smör... ;) Andra morgonen gick det bättre, men då regnade det till o från o vi hade inte riktigt ro att njuta. Men under den regniga och stormiga natten visade det sig att vi dragit vinstlott på campingplatsen, då vår plats lutade något. Nedanför vårt tält bildades en liten sjö o våra grannar fick flytta in i sina bilar på natten.

På dagen körde vi runt o såg oss omkring. Vi stannade till i Margaret River där det var marknad och vi körde ut till en av många vingårdar. Utmed kusten stannade vi också till o bara njöt av utsikten - helt fantastiskt!

Dag 2 hade vi bokat en ridutflykt, som jag såg mycket framemot o Karl hade börjat bli lite smått nervös inför på morgonkvisten. Dock helt i onödan visade det sig - Karl var för tung. haha. Det stod max 90 kg när vi bokade så jag frågade för att va säker, men vi fick då till svar att han var ju "evenly distributed" så det var inga problem - han skulle få största hästen; Wookie. Men det hade tydligen inte chefen för ridningen hållt med om - Wookie behövde vila. Så vi fortsatte dagen i våra "ridkläder" o troligtvis både såg ut, samt luktade, som de värsta lodisarna. ;)

Vi kom tillbaka söndagkväll o måndagen bara vi slappade och njöt av det fina vädret. Blev lite fotbollssparkande på skolgården, innan vi åkte till Hillary's Boat Harbour o njöt av de fina vyerna. Eftersom det var ANZAC day så var det mesta stängt och det var mycket folk på stränderna.

Men alltså, i tisdagskväll var jag tillbaka i Crazytown. På vägen gjorde jag dock ett stopp hos Jill i Singapore, där jag blev bjuden på smarrig frukost och sedan strosade runt i affärer innan vi möttes upp för lunch igen. Jag hade en go dag, innan jag begav mig till flygplatsen igen för sista sträckan hem. 

Det var ändå inte alltför tungt att öppna dörren till lägenheten, då min underbara städerska Michelle hade gjort så fint så fint till min hemkomst o satt på aircon dessutom så det inte var alltför svettigt inne. Hon är en klippa! Förresten, har ju inte berättat om min traumatiska upplevelse som hände några dagar innan jag stack till Perth...

Jag hade en MUS i lägenheten!! Det var fruktansvärt! Jag hatar möss!! De är snabba som gatan o den här var inget undantag - den riktigt sladda i svängarna! Jag klev upp på köksbordet med datorn i knät o hoppades att skype med mor o far skulle underlätta, men det var inte till mycket nytta - mest till deras nöje. Jag lyckades ta mig ut ur lägenheten o kalla på grabbarna i lobbyn, med mig upp kommer ett riktigt stolpskott som inte pratar engelska o tror att han kan fånga musen me händerna... Han vände totalt upp o ner på min lägenhet, medan jag satt/stod på köksbordet o pekade vart musen dök upp. Vid midnatt gav han upp o lämnade ett par musfällor. Bara det att deras "musfällor" är ett papper med  klister på - det sprang ju min snabba mus bara över. Snark! Min lösning blev att stänga alla dörrar o låsa in mig i sovrummet. Så där bodde jag tills avfärd mot Perth. Nu är alltså lägenheten återställd, tack vare Michelle, men jag kollar fortfarande runt o är ständigt på min vakt. Lobbypersonalen fick än en gång veta vad jag tycker om detta ställe! Hursomhelst så verkar det nu som att det lilla monstret är borta och jag har börjat använda lägenheten som vanligt igen.

I onsdags spelade vi fotboll och det var grymt kul. Harvey är tillbaka för några veckor, så det var väldigt kul att träffa honom. Även Lluiz, en spanjor som lämnade i oktober, är tillbaka för några månader så det kändes lite som gamla tider. :) I torsdags käkade jag middag med Doreen och Wossie, det var väldigt trevligt. Senare stack vi till M-cafe, vårt gamla torsdagshak där jag inte varit på jättelänge. Men kul att träffa CJ o Harvey igen. Igår var tanken att vi skulle ut o dansa, men tack o lov var alla trötta så jag var i säng redan kl. 20. Väldigt skönt!

Nu ska jag ge mig iväg till Salcedo Village, där det blir frukost med CJ o sen en sväng på marknaden. Ha det fint alla o njut av helgen! Jag tänker på er!

KRAMAR

anneli