lördag 26 november 2011

Singapore - på arbetstid

I söndags åkte jag och Annica till Singapore för att träffa kunder och besöka en ev. samarbetspartner. Vi anlände på eftermiddagen i ÖSREGN och började med lite käk på bästa mexikanska resturangen jag vet; Cafe Iguana i Clarke Quay. Sedan skulle vi hem till en svensk kund och hans familj, som nyligen flyttat till Singapore. Självklart blev det lite taxistrul och vi hade båda svårt att hålla oss för skratt när vi blev uppläxade av vår kines-singaporeanska taxichaufför som tyckte vi var alldeles för dåligt pålästa om Singaore och vi borde ju begripa mycket bättre och det ena med det fjärde... haha. Ja jösses, det är dessutom ganska svårt att förstå dem. De talar säkert bra engelska, men det är fortfarande på en kines-dialekt som låter rätt agressiv. ;) Hursom, vi kom fram och hade en riktigt trevlig kväll. Det var roligt att träffa hans familj och supersöta ungar! Det blev en tidig kväll, vilket passade både mig och Annica väldigt bra då vi båda var lite sletna.. :) Jag säger bara - hotellsäng!! Hur skönt som helst!!

Dagen därpå så satt vi på varsitt rum och jobbade under förmiddagen och sedan drog vi till Blu Jaz som ligger i Arab Quarters för att träffa herren nedan. Det blev en lång och väldigt trevlig lunch. Staffan lovade oss kanotpaddling i sommar så det ser vi framemot. :) Det var också han som tog med mig att dyka förra året - väldigt generös man!
På kvällen så mötte vi upp en halvsleten och trött Jill som fyllde 30 i lördags och fortfarande led lite efter firandet. ;) Men vi käkade en väldigt god middag ihop och sen avslutade vi med morotskaka och te hemma hos henne och Karen. Trevlig kväll!
Annica poserar framför bron precis utanför Jills boende som är målad av en filippinska. För övrigt så kryllar det av filippinare i Singapore, speciellt i resturanger och jag måste säga att de är väldigt duktiga! Det är precis som att de som faktiskt kommer utomlands, vilket tyvärr är få förunnat från Filippinerna, skaffar sig ett helt annat tänk och då är de outstanding på service. Sista dagen käkade vi nämligen lunch på Boomerang och hela staben var filippinare. :)
Annica uppfyllde även en gammal dröm - vi drack Singapore Sling på Raffles Hotell och slängde jordnötsskal på golvet! :) Kändes väldigt hedrande och kul att vara med vid förverkligandet av en dröm - inte var dag!!
Nedan är Annicas skörd... ;) Nej kanske inte riktigt allt, men så här såg det ut på i stort sett hela golvet - komiskt!
Vi avslutade alltihop på Lau Pa Sat med Hawker Stalls mat. På kvällarna stänger de av gatan och sätter upp X antal Satay stånd.
För oss blev det Chicken Satay, Thunder Tea Rice (skålen nedan) och en vegetarisk Murtabak - mumma!
Sen bar det av till hotellet för att hämta grejerna och vidare färd till flygplatsen, där vi fick flyga på olika håll. :( Det var tråkigt, men vi hade ju väldigt bra dagar tillsammans i både Manila och Singapore. Förutom jobb så var det många givande diskussioner om ditten och datten. Jag är lyckligt lottad som har cool och klok människa som Annica till chef! Innan vi skildes åt så tog vi en liten fika på flygplatsen och upptäckte att vi satt precis bredvid nedan skylt... TUR att vi inte somnade! ;)
Tog dock inte lång tid innan jag snarkade på flygplanet... ;)

Hoppas ni alla har en fin helg - första advent och allt! Jag tänker på er!! Nu ska jag iväg och möta Melanie på flygplatsen! :)
KRAMAR
anneli

fredag 25 november 2011

Scottish Ball

Har haft Aisling boende hos mig sen vi kom tillbaks från Singapore, så ca 2 veckor, men vi har knappt setts ändå... Hon var i Boracay en sväng o sen hade jag besök av Sverige på kontoret så det blev en del senare kvällar. Men i lördags, vår sista dag ihop, hade vi en riktig kvalitetsdag!! Vi käkade god och lyxig brunch på Sala Bistro och sen strosade vi lite i affärer innan vi bänkade oss för manikyr och pedikyr - skön dag med finfint sällskap!
På kvällen var vi på Scottish Ball och då drog vi även med Annica, min chef från Götet som var på besök. Det var en helkul kväll som blev lite vääääl sen för min del, men det var väl också ett tecken på den rolighet vi hade... ;) Nedan poserar de fina daegerna; Annica och Aisling.
Det var en riktigt kul bal med lustiga danser och ritualer. Nedan visar British School upp en skotsk dans.
Här utför Chieftain haggis-ritualen. Det var väldigt lustigt att se och jag får erkänna att jag inte förstod många ord, men till min tröst så gjorde inte ens Aisling det... haha.
Jag var ju inte allt för entusastisk över Haggis-måltiden som de flesta kanske förstår, men vet ni vad... det fanns vegetarisk!! Så med lite whisky på den så kände jag mig ganska skotsk ändå! :)
Deano och Toki var också där, väldigt roligt. Extra kul att se Deano i kilt, han verkade inte känna sig alltför bekväm... haha.
Vi hamnade bredvid ett jättegulligt par, en rolig skotte och en söt filippinska. Hon tog mer än gärna kort på oss och när vi dansade så sprang hon runt på dansgolvet för att plåta också... haha. gullis!
Dansen var jätterolig och det fanns många olika varianter - alla inte helt lätta... Men oj va kul det var! :) Tom. Annica dansade (som ALDRIG dansar) och hon har nu lovat att följa med på buggkurs i sommar.. hehe.
Josh är bra rolig, på fotbollsplanen får vi titt som tätt lyssna på hans utbrott och verkar nästan som om han också blev lite frustrerad när dansgruppen inte koncentrerade sig ordentligt... ;)
Mary dök upp senare och försökte läsa in sig på de olika danserna.
Men när balen var slut så gick det nog lite utför... vi hamnade på Time (en nattklubb) och senare på Heckles, dvs. en äkta Manila Night - lite överstyr. Bilden nedan förklarar läget rätt bra... ;)
Runt 4-5 insåg jag att jag nog borde tänka på refrängen då jag hade en väska att packa och jag skulle hämta upp Annica kl. 9 på Sofitel eftersom vi sen skulle flyga till Singapore. Men jisses, det gick bra det med!
En väldigt rolig kväll och då får det hellre kosta lite trötthet ibland. :)

Hallå ja, VEM har sagt att DU har tillåtelse att komma in..?!?!!!

Ok, jag var inte fullt så cool.. blev smått chockad och började snarare fnittra hysteriskt när jag fick syn på detta oväntade besök...
Aisling greppade en gryta och tyckte vi kunde försöka stänga in den. Jag föredrog att be en av husnissarna komma och eliminera denna inkräktare. Aisling stod på bordet och jag på en bänk när hemskingen sopades till och bars ut. ;)
Tog oss ett tag att bli lugna, tänk om det fanns fler som kröp omkring... hujedamej! Aisling började googla på giftspindlar och kom fram till att denna nog inte var så farlig och att det troligtvis var en hane. Skönt, så att vi även slapp oroa oss för att det skulle finnas monsterägg utspridda i lägenheten. Phew!
Manila - ett ständigt äventyr!! ;)

torsdag 24 november 2011

SCC Rugby 7s

Varje år så anordnar Singapore Cricket Club en sjumanna turnering i rugby. Det brukar va hög standard och många riktigt bra lag från hela världen och i år hade tom. Sverige med ett; Swedish Wikings! Haha.. De som deltog spelade tydligen i landslaget, jag visste inte ens om att vi hade ett landslag i rugby. Men de skötte sig helt ok - förlorade i semifinalen, men gjorde en riktigt spännande match.
Aisling (numera bosatt i Irland), CJ och jag möttes upp hos Jill och det kändes nästan som vi var tillbaks till gamla goda tiden i Manila. :) Nedan sitter Victoria (Jill's flatmate) och Jill.
Aisling och CJ gav mig många goa skratt på läktaren.
Efter finalen så var det partaj nere vid ingången, med ett band som spelade grymme musik och bara jättego stämning. Jag träffade på Palmyra-grabbarna från Perth, vilket var kul.
Det var lite tema på roliga hattar vad det verkar som, men Matt (Karls bror) körde ett rosa race istället. Han fick senare en grön kompis.
Själv fick jag tag på en vikingahatt på något vis och den visade sig bli väldigt poppis...
yo yo yo... Eds är en cool snubbe som tidigare var polis på NZ. Helnykterist men mest party av alla! :)
Att dansa på gräset är härligt! :)
Vikingahatten blev till "glas" till och från. Jill startade en "tävling" där man var tvungen att göra ett utfall och sen dricka...
Jill blev kompis med en besättning Nya Zeeländska sjömän.
Fast allra mest såg vi henne såhär... :)
Sen träffade vi såklart på Swedish Wikings också... eh hrm, typiskt svenskt beteende?!?!
Senare hamnade vi i Clarke Quay på Jills favvoställe ChinaOne och dansade hela natta. Vid 4 kände CJ och jag oss nöjda och traskade hem. Närmaste vägen är genom poolgrinden, men vi kom på att vi inte hade nyckel med oss... Det var taggtråd runt om allt, utom just dörren, så jag kom på den briljanta idén att klättra över. Trodde iofs jag skulle kunna öppna för CJ sen, men tji fick vi och även hon fick klamra sig över. Dagen efter kom vi på att där satt en övervakningskamera o spanade precis där, så vakterna fick la sig ett gott skratt. Jag passade även på att tvätta fötterna som var lite sketna efter allt dansande på gräset... ;)
Dagen efter var vi inte kaxigast, men vi gick till favvostället Boomerang för frukost - mums!! Efter att ha vinkat av CJ så spenderade vi eftermiddagen vid poolen och mycket mer än så hade vi nog inte orkat med. Jill är strong får jag säga, hon körde 3 kvällar/nätter/mornar i rad. Tror inte hon va hemma innan 6 nån morgon... Galen!!
Många tokigheter och många skratt blir det tillsammans med dessa godingar!
Sköna polare och coola daeger!!
Jag är lyckligt lottad jag som har så många fina vänner lite varstans i världen! :) Kärlek.

söndag 13 november 2011

The Pinnacles

Förra veckan var jag i Perth och resan dit blev lite av ett äventyr...!! Det är lite av en sport för mig att hitta billigast möjliga biljetter, även om de sällan är de mest bekväma resorna. Denna gången bokade jag: Manila - KK (Kota Kinabalu, Borneo), KK-KL (Kuala Lumpur), KL - Perth.
En av lurigheterna med att flyga lågprisbolag är att de inte tar något som helst ansvar vid ev. förseningar, så jag visste att detta var lite av en chansning då jag hade två byten som var tvungna att klaffa... Meeeeen man måste ju våga chansa, eller hur?!? ;)

Började ju sådär,  blev 1,5 timmar försenad från Manila...!! Tydligen för att Vietnams president tvunget skulle flyga samtidigt o skapade lite kaos i luftrummet. Snark! Insåg snabbt att resan inte skulle bli helt lätt, men när man inte kan påverka någoting själv så är det ju lika bra att chilla.
Väl i KK så rusade jag bort mot check-in men flyget jag bokat hade precis lyft... Jag hade dock för mig att det gick ett till som också borde kunna ta mig till KL i tid för nästa flyg. Jag blev hänvisad till biljettdisken, som säger att: -Nej det är för nära avgång så vi kan inte sälja nån biljett.
Som TUR är har jag lärt mig läsa folket här o vet att de ofta säger saker mest för att de är osäkra och inte orkar/vill... (Om inte flyget gått, och det finns platser kvar, så klart att de kan sälja en biljett!!) Så efter lite snack var ny biljett införskaffad och jag rusade tillbaka till check-in och igenom security, bara för att upptäcka att även detta flyg skulle bli något försenat. Inte mycket, men nu var minutrarna dyra!! Missade jag flyget i KL så skulle jag bli tvungen att stanna där en dag och det lockade INTE..!! Vi kom iväg efter en stund och självklart fick jag en plats längst bak, då jag säkerligen köpte sista biljetten! ;) Började nu känna mig aningen stressad då jag var så nära, men ändå kände att klockan tickade väl fort. Ville verkligen komma med nästa flyg!! Men som sagt, inte mycket jag kan göra åt saken när vi är uppe i luften o flyger så jag sov en stund.

När vi väl landat i KL så inser jag att det kommer ta mig säkert en kvart att komma av, då vi snackar Asien o ALLA ska av på samma gång, men sen går i snigelfart och stoppar upp alla bakom som gärna önskar gå lite fortare. Jag frågade om de tänkte öppna bakdörrarna, men självklart inte. Såg därför ingen annan lösning än att tränga mig före, så jag började sick-sacka mig framåt i planet; "Sorry, have another flight to catch, excuse me, have another flight, excuse me, sorry..."
Sådär gick jag genom HELA planet!! :) All cred till mina medpassagerare som släppte fram mig!! Sen började nästa mission, att ta mig bort till check-in snabbast möjliga!! Som tur var slapp jag immigration, eftersom detta var inrikesflygning, så det sparade ju lite tid. Jag fick fatt på en trolley, slängde på väskan och RUSADE igenom hela flygplatsen!! Jag visste att jag var sen, hade ca 45 min till flighten skulle gå, och självklart skulle check-in disken ligga längst bort i terminalen. Skam den som ger sig - jag sprintade som värsta Usain Bolt o var framme på 5 min, men när jag hystade fram passet säger check-in herrarna: Det är STÄNGT!!!
NEEEEEJJJJ!!! SNÄÄÄÄÄLLLLAAA!! Jag försökte hitta andningen igen och med viss desperation försökte jag förklara vad som hänt och bad nästan på mina bara knän. Med Ryanair hade det här ALDRIG gått, men utan att visa något tecken på vänlighet så lyckades snubben fixa fram ett boardingkort... Och det gjorde honom till världens snällaste just då!! :) Jag gick från nästan knäckt till helt lycklig!! Med skärpa i tonen säger han åt mig att SPRINGA - boardingen har börjat!! Yes sir!!
Jag fortsatte mitt springande, genom security och ända bort till gaten, sprang så fort så väskan gick sönder. Jag hann... jag kom banne mig med!! Trots att jag var totalt genomsvett så satt jag bara o log... haha.. helt otroligt!! Kändes lite som jag vunnit en guldmedalj i en stor tävling och två-tre timmar in i flighten kom jag på mig själv ännu sitta med samma fånleende och kunde knappt fatta att jag faktiskt var med!! Yihaa!!
Det var ett  äventyr som heter duga och det gav en verklig adrenalinkick av att ha klarat av det, men det är inget jag rekommenderar!! Kommer inte skriva något avtal på detta, men jag kommer undvika alltför många byten när jag flyger lågprisbolag framöver... ;)

Hursom jag kom fram som jag skulle och trots att jag var trött som skam så var jag nog gladast av alla på planet tror jag! :) Karl kom o hämtade mig och bjöd mig på värsta goa frukostbuffén med finaste utsikten, vid stranden i Fremantle. Fatta jag var glad över att ha kommit fram!! :)
Det var en riktigt go slappardag med en sväng till Fremantle Market, promenad vid floden, thai-middag och bio. På söndagen så skulle vi ut med båten på havet, vilket var premiär för Karls båt. En jobbarkompis hade sin båt med så det kändes tryggt att ha bogsering nära till hands om något skulle gå på tok.. ;) Jobbarkompisen hade varit ute många ggr och hade full koll, mer än vad man kan säga om resten av gänget. Karl, Fraser och jag hade noll koll!! 
Jag hjälpte dem backa ner båten i havet, vilket de verkade ganska lättade av att slippa.. ;) (Lustigt att grabbar ska ha så svårt för att fråga om lite hjälp!!) 
Väl i vattnet, så hamnade Fraser i den "erfarna" båten och jag med en Karl som såg cool ut men faktiskt erkände att det var det minsta han kände sig... ;) Vi tog oss ut iaf., till ett ställe som skulle vara bra för att fiska. Dock inser vi att allt bete är i andra båten..! Vi försöker komma nära och kommunicera med dem,  men ingen av dem hör eller fattar vad vi håller på med. Karl ger upp och erkänner också att han är lite nervös för att bli upptäckt av polis, då man egentligen måste ha licens för att köra båt i Australien. Man måste ha tillstånd för nästintill ALLT man ska göra.
Vi fick se en fena dyka upp nära båten och blev lite rädda att det skulle vara en stor haj, då de haft en hel del attacker på sistone, men det var en söt delfin. Phew!! :) Det var ganska vågigt på havet och vi insåg att vi hade åkt ganska långt ut, men det gick fint och vi hittade tillbaks till slut. Båten lastades upp igen och sen käkade vi den goa picknicken som lyckligtvis vår båt fått med sig, haha. Mycket hellre picknick än fiskebete!!! :) 
Sen tog vi en promenix och slappade på stranden för att vänta in storfiskaren Fraser, som var mycket nöjd med sitt val av båt/sällskap. ;)

Värsta fina stranden!
En dag lånade jag bilen och åkte på en roadtrip.
Styrde kosan norrut och körde ca. tre timmar för att komma till The Pinnacles. Utanför Perth, som egentligen är enda staden på västsidan, så är det inte särskilt mycket trafik!! Vägarna är långa och breda och det var lätt hänt att högerfoten blev väl tung... Efter ett tag så inser jag att jag nog borde tankat INNAN jag gav mig av, då det inte finns jättemånga alternativ utmed vägarna. Det finns inte ens täckning på mobilen när du lämnat Perth...
TUR att jag hade en GPS med mig så jag lätt kunde knappa in närmsta bensinstation. Jag hamnade visserligen lite off-track, men vad gör det när man har semester. :) Fick se fina omgivningar och massa hästgårdar. Macken var liten o söt och sålde tom. kaffe och muffins till min stora glädje. Snubben hjälpte mig också glatt att öppna bensinlocket då jag hade lite problem att hitta rätt spak. ;)
Såna här små rackare såg jag lite överallt, även utmed promenadvägarna i Perth.

När jag väl kom fram så var det verkligen en rätt häftig syn - ett mega område med bara massa lustiga stenformationer. Läckert!
Efter att ha promenerat runt o kikat lite så tog jag bilen för att köra runt, där fanns en liten envägsslinga på 4km och det var riktigt coolt. 
Utmed vägen fanns det små parkeringsfickor så att man kunde gå ut o kika runt lite.
Tyckte också sandkullarna var coola - mitt i ingenstans. Tyckte först det såg ut som snö.. men det var lite väl varmt för det. ;)
Spana in mamma Emu och hennes två kids :)
På vägen tillbaka stannade jag till i Lancelin, där många sandboardar. Jag hörde att pga. regnet den senaste tiden så var sanden ganska "klistrig" och jag kände inte för att ha sand överallt, så jag nöjde mig med lite käk på strandkafét.
Sen hade jag ca 1,5 timmar kvar till Perth och det var många fina vyer utmed vägen.
Diggar Australien och dess vidder starkt!!
I Perth hade det hunnit bli rusningstid, men det är absolut inte så farligt som det låter - det rör sig fortfarande framåt och bästa av allt är att folk är så snälla mot varann i trafiken!! 

WA (Western Australia) fick jag lära mig stod för "Wait Awhile" och det är så sant - det är väldigt lugnt tempo och det är väldigt skönt! Det var verkligen en lugn och skön vecka. Det var la ett par regniga dagar när jag var där, men i övrigt så har nog Perth blivit välsignat med världens finaste väder mest hela tiden!

Efter min avkopplande vecka i Perth så bar det av till Singapore för ett par dagar med mina lovely crazy vänner Jill, Aisling och CJ. Manila crew åter samlat... :)