Virlanie Foundation

I tisdags besökte Michelle och jag Virlanie Foundation, en organisation som vi är med och stöttar; https://www.virlanie.org/
De har för tillfället 10 olika hem som tar hand om övergivna barn, barn från gatan, barn med special needs och unga flickor som väntar barn eller redan har små bebisar m.m. Det var en stark upplevelse och de gör verkligen ett gott jobb! En fransman startade organisationen för 20 år sedan och de månar verkligen om barnen. Vissa barn som har vuxit upp i Virlanie jobbar nu inom organisationen eller är med som volontärer. Det är svårt för en del att lämna, eftersom det är den familj de känner till. Därför har de nu startat ett nytt projekt; Winning Home, där de sakta men säkert hjälper de unga vuxna till ett självständigt liv med jobb o bostad. De har också en "skolbil" som de kör ut till Binondo 5 ggr i veckan för att ha undervisning åt de barn som inte har råd eller möjlighet att gå i skolan.

Vi besökte tre olika hem, de ligger jättenära där jag bor och jag önskar jag hade upptäckt denna organisation tidigare. Först ut träffade vi på ett gäng runt 8-10 år som hjälpte till med lunch-lagning, de var alla jätteglada att se oss. :)

Sen hälsade vi på i huset bredvid där det 3-8åringar som bodde. De hade målat t-shirtar på morgonen, men när vi kom var det lunch.

Sista stoppet blev hos de minsta, nyfödda bebisar och upptill 3 år. Här fanns även unga mammor med deras bebisar. Många sorgliga historier och det går inte att förstå hur människor kan vara så grymma! En urgullig liten tjej på ca 10 månader räddades då den mobila Virlanie vagnen upptäckte att hennes mamma försökte sälja henne på marknaden...!!  

Det var en häftig upplevelse och jag kommer gå tillbaka dit med grejer innan jag åker hem.

Trevlig helg!!

Kl. e halv sju och det är kolsvart ute... har inte tänkt på det så mycket tidigare, men va härligt det blir att komma hem till den svenska ljusa sommaren! :)
Igår var jag med några kunder på Enchanted Kingdom, ett typ tivoli utanför Manila. Knappast i stil med Liseberg, men iaf. De hade gokart och det hade vi sett framemot, tills vi sätter oss i dem... Allihop var strypta och det blev knappast nån fart att tala om. Stor besvikelse! Nåväl, jag får ta med dem till Makati en annan dag istället. Efter det drog jag och Iz till B-side en sväng, där skulle tydligen vara något australienskt band som skulle spela... Som vanligt drog inte det igång förrän vid 12 och trött som jag var orkade jag bara höra några få låtar. Men det var kul ändå, träffa Josh o Karen och det var längesen jag var där och hade glömt att det är ett ganska soft ställe. :)

Vad händer i helgen?

Själv ska jag snart dra mig hemåt, behöver plocka iordning lite innan Mam Jill anländer ikväll. Ska bli mycket kul att få hit henne! Det blir lunch på People's Palace (såklart!) imorn och resten av helgen kan nog komma att spenderas på Nomads, där den årliga rugbyturneringen Manila 10s håller hus. Brukar vara mycket roligt, allra helst på söndagen då finalerna är klara och det blir musik o partaj på gräset. Me like! :)

Jag fortsätter med lite NZ-foton, men de kommer tyvärr inte i nån kronologisk ordning utan helt huller om buller.. ;) När vi var i Queenstown så var jag ute o red en sväng. Väldigt vacker omgivning, men tyvärr ingen jättespännande ritt. Musklerna kände dock av det långt efter... ;)

Fergburgern har jag ju redan berättat om och HÄR är den!! Mums mums mums! :)

Spana in färgen på Lake Tekapo... så fint! 

Det var alles för denna gång, kan la komma å dröja nu på ett tag då jag nog är upptagen nästa vecka när Svenska delegationen är här. Men det kommer mera... :)

Sköt om er och njut av helgen! KRAMAR

Yippie!

Ikväll är det fotboll - göttans! Vi har varit så väldans många det sista och jag tycker det har varit lite jobbigt att organisera, då jag helst inte vill neka någon. Vi har löst det genom att köra med 4 lag, men ikväll kan det bli första gången på länge som vi faktiskt spelar på hela plan så det blir extra kul. Även om jag personligen kanske får mest ut av småplaner, då grabbarna är aaaaaningen snabbare än mig. ;)

Jag har bara varit tillbaka en dryg vecka, men kors vad jag saknar den friska luften!! Det märks sån skillnad!! Förra veckan när jag kom tillbaks hade jag sån energi, men numera verkar det hänga nån slags konstant trötthet över mig... Det var tider att cruisa runt o campa i den underbara NZ-naturen! Visst är hon söter, vår vän Jucy EAE327? :)

Ute är det varmt, men här inne på kontoret känns det nästan som vintertid... Så jag laddar upp några bilder från vår fina vandring på Fox Glacier. Eftersom alla turer var fullbokade när vi kom dit, så blev det en extra dag där för oss och jag passade på att ta en fin promenix i regnskogen medan Emelie jobbade på brännan. :)

Ovan ser man glaciären i bakgrunden, rätt coolt att det kan finnas tät regnskog så nära en glaciär.

Nedan forsar glaciärvattnet fram, det är olika mineraler som gör att det har en sån lustig färg.

På kvällen drog vi till Lake Matheson för att kolla in spegelbilden. Det var en grymt fin promenix, även om vi nog var lite för tidiga för att få den riktigt stilla vattenytan så tycker jag allt det var fantastiskt grannt! :)

En heldag på glaciären. Vi hade grymt tur med vädret, det var soligt och grannt. Vi påbörjade klättringen i skogen, intill glaciären, innan vi begav oss på isklampningen. Med den värmande solen som sällskap så blev första delen av vandringen riktigt svettig, men det slog snabbt om så snart vi var på isen och det blev allt kyligare... till lunchen var det rejält kallt och emelie skrattade gott när hon knäppte en bild på mig i min söta lånemössa... ;)

Efter att ha traskat hela dagen var vi rejält trötta när vi kom ner, men jag tyckte det var en riktigt fräck upplevelse och vi hade världens bästa o entusiastiska guide! :)

Tänker på er och hoppas ni har det bra! KRAMAR

städtant...

jovisst förstår ni, igår började jag äntligen ta tag i all min tvätt efter resan... Kändes ovant, då jag har haft underbara Michelle till hjälp i över 2,5 år och därav inte behövt tänka några längre stunder på tvätt o städning. Det var tungt vill jag lova, men förstår samtidigt om jag inte får alltför mycket empati från er andra. Jag har haft det grymt glidigt länge! :) Insåg att jag ska endast använda oömma kläder, som jag kan lämna in på tvätteriet, tills jag flyttar. Ingen mer handtvätt! Puh! Kände mig dock ganska stolt när jag var klar, rena Hausfrau minsann! Kände visst hopp om att övergången till livet hemma inte kommer bli alltför svår. Sen blev det en kopp the och ett avsnitt Medium som belöning innan jag stupade i säng.

Idag regnade det! Ovanligt för att vara den här tiden, men ganska skönt då temperaturen svalnar något. Ikväll tänkte jag förbereda lite packning, då Jill väntas anlända på fredag och tiden sen kommer svischa förbi. Får Sverige-besök på måndag och när de åker hem går första delen av mitt flyttlass också, så det gäller att tänka till redan nu... ohoh! Ska bli så kul att ha Jill här, dags för den årliga rugbyturneringen igen och jag gissar att stök väntas... ;)

Får jag lov att bjuda på ett litet anneli-skämt såhär på tisdagen... ;)

Sköt om er och ha en fin tisdag! KRAM

back to work...

ja, det blev en hel del jobb när jag kom tillbaks men roligt sådant så helt ok! :) Det var kul att vara tillbaka å spela fotboll, även om kondisen verkade ha gått i pension helt å hållet nu... Får se till att rycka tag i formen när jag kommer hem. :)
Förutom jobb o fotboll så fick jag vart hos tandläkarn för kanske sista gången i Manila och nu är även nedre tråden borttagen och min mun är skrotfri! :) I lördags mötte jag upp CJ för brunch på Sala Bistro i Greenbelt och det var supergott som alltid och väldigt roligt att tjöta med CJ igen. Därefter var jag hos frissan för lyxbehandling. Tog dryga tre timmar så ni förstår ju! De hade iofs en utmaning när de började... ;) Kvällen avslutades med en middag på People's Palace där jag hade skype date med Sandra "in the sun". Mycket mycket trevligt!
Är annars lite tjurig eftersom de stängt av internet för mig hemma i lägenheten, servicenivån där jag bor blir allt lägre och jag blir allt tjurigare av att komma hem... Meeeen, knappt två månader klarar jag allt! De ska inte få knäcka mig! ;)

I söndags döptes Gian, min kollega Rossels son, och jag var där. Det är ju ett spektakel, det får jag säg. Kl. 10.30 skulle det börja i kyrkan och jag var 10 min sen då jag inte hittade rätt med en gång, men det gjorde la inget - jag var ändå först..!! Filippino time! Sen fick jag sitta där i en halvtimme drygt o hålla för öronen då de hade nån slags barnmässa och stod o skriade i mikrofonen. Efter det var det dop och jag förstod ju inte mycket, men först verkar det som att de hade nån slags föreläsning innan prästen kom in. Varmt som attan var det, sommarn är här, och jag bannade mig själv för att jag glömt ta med mig vatten. När det var över hade jag förhoppning om att kunna smita, men icke - Rossel hade fixat plats åt mig i en av deras bilar... Det var bara att snällt följa med! Jag var förberedd på vad som väntade, men jösses - jag begriper INTE varför de ska spela så hög musik på ett dopkalas! Jag fick smått panik, men stoppade papper i öronen vilket dövade något - men att prata med varann är ju bara att glömma. Den stackars ungen lyckades ändå sova rakt igenom allt ståhej. Ja jisses, det är tur att det inte är dop varje dag för jag var helt slut när det var färdigt. Förutom den konstant höga ljudnivån är det väldigt svårt att prata med nån vid såna här tillställningar då de bara fnissar så snart jag öppnar munnen, de vet liksom inte hur de ska bete sig när det är en utlänning med... Efter en sväng till mataffärn så blev det en lugn hemmakväll!

Hade ett inlägg på g förra veckan, men blev smått trött när de 17 bilder jag laddat upp helt försvann... Ska göra ett nytt försök så att jag får upp lite fler bilder från NZ här på bloggen, men så länge så lägger jag upp ett par från vår underbara kajakpaddling i Abel Tasman Nationalpark. :)

Ha det gott - jag tänker på er! Kramar i massor!

Tillbaka i verkligheten...

Kändes typ som att jag var tillbaka bara av att sätta mig på planet igårkväll, då jag flög Philippine Airlines som jag knappast rekommenderar... Lyckades sova det mesta, vilket var himla skönt. Men när vi landat och jag kom ner till Immigration blev jag lätt trött... Det var packat med folk o det var knappt så man fick plats. Väl igenom gick det ok men sen satt jag fast igen i den underbara Manila-trafiken. Känns väldigt skönt att jag bara har ett par månader kvar här!! :)

Efter lite uppfräschning hemma så stack jag till kontoret o det blev heldag till slut, gick jättebra men nu är jag mör. Va en sväng om säntis o handlade lite förnödenheter men NU ska jag slänga mig i soffan o softa o sen blir det tidigt i säng.

Idag påmindes jag om hur skört livet är o hur det kan vändas upp o ner på ett kick. Något vi egentligen alla vet men som är värt att reflektera över lite oftare. Jag ska försöka krydda mina tankar med lite mer respekt o tacksamhet till livet! Jag börjar med att skänka tacksamhet galore till att jag har så fantastiska människor i mitt liv. TACK raringar - ni finns i mitt hjärta o jag tänker på er mycket!

Sköt om er alla fina! Kramar från en lite sleten Anneli

Skickat från min iPod

Coromandel 2

Vi är nu tillbaka i trädgården på det mysiga hippie-kafét - lovely! Sen senast har vi varit lite bittra över vädret, men efter en blöt start på dagen idag har den verkligen jobbat sig upp!! Det har vart härligt strandhäng på den kristallvita o öde stranden i Otama Bay - så otroligt vackert! Medan Em chillade där åkte jag vidare till längst ut på udden för att gå en promenix uppför kullen - fantastisk utsikt väntade efter jag kämpat mig uppför alla trapporna. Vägen dit gick dessutom på en liten grusväg med overkliga vyer, massa gröna kullar med betande får på och havet och den vita stranden bakom... Magiskt! Jag får visa bilder senare o hoppas att de gör någorlunda rättvisa. Igår gjorde vi Hahei och hade vädret varit fint hade jag nog varit lika lyrisk över den stranden, men vi har insett att solen äger rätt stor makt över helhetsintrycket. Därifrån vandrade vi till Cathedral Cove som var mycket fint o då behagade även sola titta fram en liten stund. På kvällen drog vi till Hot Water Beach, som är en strand där man vid lågvatten kan gräva sig ett hål i stranden o få ett eget varmbad. Det är en naturlig varmvattenreservoar under och riktigt varmt vatten bubblar upp om man gräver på rätt ställe - rätt fräckt, det riktigt ryker när det kommer upp till ytan! Detta drar givetvis busslaster med människor och på kvällen var det packat!!! Vi bestämde oss då för att göra detta under morgonen istället... Lite visste vi då att det skulle ösregna hela natten o delar av morgonen. Vi gick dit iaf och fick se några gäng ligga o gotta sig i pölarna. Klantiga vi hade dock inte fått med oss spadar o frösna som vi var så nöjde vi oss med att doppa fötterna i det varma vattnet, men imponerade hann vi bli av detta naturens under.

Imorn bär det av till Auckland för de sista dagarna i detta fantastiska land - känns lite sorgligt. Imorn måste vi även skiljas från vår kära juicy som tagit oss runt tryggt o säkert. Sista nätterna blir det hostel o på lördag planerar vi finmiddag på restaurang.

Det var allt för nu tror jag. Tack söta Tesan o Lilla Hjärtat för kommentaren - saknar dig med!! Vi hörs snart! Sköt om er godingar! Kramar Anneli

Skickat från min iPod