onsdag 22 september 2010

Sanningen, tack!

jag har nu fått ytterliggare bevis på att ärlighet inte betyder någonting i detta land...
I Harvey's frånvaro har jag blivit organiseringsansvarig för fotbollen. Det innebär lite pill och just på onsdagar behöver jag då dubbelkolla med klubben att det är ok med spel för kvällen.
I en timma (!) blev jag runtskickad till olika avdelningar innan jag till slut kom rätt. Då berättar stolpskottet, jag fått tag på, att vår plan är stängd månaden ut...(!!)
"Men det har jag redan sagt till Harvey" säger den.
Jag försöker då försvara min vän och förklara att han är i Europa och har antagligen inte fått det smset. Meeen...
"Jodå, jag skickade det i måndags och han svarade".
Fortfarande väldigt skeptisk försöker jag ta reda på hur exakt detta informationsflöde har gått till (något man lär sig är att bryta ner varenda liten rutin för att hitta kryphål). Men han står fast vid det han sagt.
Jaja, inte mycket att göra - jag levererar dessa tråkiga nyheter till spelarna och inser att vi alltså inte kommer spela nästa vecka heller. :(
Stunden efter får jag mail från Harvey som tycker det var konstigt och undrar varför planen är stängd...(!!)
Efter en kortare skype-chats utredning inser jag att jag än en gång blivit lurad i denna stad! Snark! Harvey har aldrig fått något sms, än mindre svarat!!
Antar att det är bäst vi dubbelkollar att den verkligen är stängd nästa vecka så vi inte missar fler underhållande spelminuter än nödvändigt!

Någon - GE MIG STYRKA!!!
Tror att jag ikväll är berättigad till både en och två chokladbitar!

2 kommentarer:

  1. Stackare! Hoppas du blir gladare efter lite choklad. Det brukar väl hjälpa mot det mesta.

    SvaraRadera
  2. Ja choklad är riktig medicin. I mitt fall har den dock bidragit till problemet, men det är ju inte chokladens fel ;O)

    Fy vad jobbig att folk inte kan ta på sig sin del av ansvaret och bara säga "jag gjorde ett misstag, ska försöka att inte upprepa det" eller något liknande. Skaffa lite ryggrad liksom!

    Tack för dina fina kommentarer på min blogg. Det är så skönt att veta att jag har underbara vänner som stöttar och hejar på mig i min "kamp". Jag ska bara klara detta. Ingen tvekan.

    När kommer du hem nästa gång?? Då har jag förhoppningsvis krympt ganska mycket i alla fall :O)

    Ha det superbra vännen! Tänker på dig.

    KRAM

    SvaraRadera